#forum-header{border-top-left-radius:20px !important;border-top-right-radius:20px !important;}

Vad är epilepsi?

När många hör ordet epilepsi, tänker nog de flesta oftast på kramper, men det finns flera typer av anfall. Anfallen kan bestå av ryckningar, stirrande blick och medvetandepåverkan. Epilepsi är inte bara ärftligt som många kan tro. Den kan vara medfödd eller uppstå vid en hjärnskada. t.ex tumörer, bilolyckor eller om man får ett slag i huvudet.

Om man får epilepsi som barn så finns det en chans, om man har tur, att det kan växa bort med rätt medicinering. Om man får enstaka epilepsianfall är risken att det kan förvärras ungefär 50%. När man upptäcker att någon har epilepsi gör man EEG-undersökning och man provocerar fram anfall, får man minst två anfall under den undersökningen diagnostiseras man med epilepsi.

För att ta körkort så finns det vissa krav. Har man varit anfallsfri i fyra år, då minskar förbudet till sex månader så länge att medicineringen effektiveras efter anfall.

Den som lever med epilepsi kan tänka på för att undvika anfall:

  • Träna
  • Bra sömn
  • Rätt mat
  • Försöka att inte stressa
  • Försöka att inte oroa sig

Vet du hur ett epileptiskt anfall ser ut?

Det finns många olika typer av epileptiska anfall. Hur ett epilepsianfall ser ut beror på vilken eller vilka delar av hjärnan som omfattas. Vid de mest välkända och dramatiska anfallen är den epileptiska aktiviteten spridd i hela hjärnan. Här listas anfallstyper enligt den senaste internationella klassifikationen som kom 2010.

Vid fokala anfall utan medvetandepåverkan minns personen hela händelsen. Vid alla andra typer av anfall drabbas personen av minneslucka och minns bara det som var före och efter anfallet. Vid ett fokalt anfall med sekundär generalisering minns personen händelsen före generaliseringen och det som var efter anfallet men inte det däremellan.

Filmer från Norsk epilepsiforbunds Youtubekanal.

Om de olika anfallen

Fokala anfall

Fokala kallas anfall som inte omfattar hela hjärnan, utan någon viss del. Hur anfallet yttrar sig beror på vilken del det är fråga om. Tidigare kallades detta partiella anfall.

Fokala anfall utan medvetandepåverkan
Dessa påverkar inte medvetandet, utan kan yttra sig som konstiga sinnesförnimmelser, overklighetskänslor eller mindre muskelpåverkan, allt beroende på vilken den aktuella delen är. Anfall i områden som tolkar de konkreta sinnesintrycken (syn, hörsel, smak etc) brukar ge konstiga upplevelser av respektive sinnestyp. Så har anfall i nackloben, där synen sitter, underliga synupplevelser (till exempel synen av plötsliga ljusblixtar eller stjärnor) som typiskt kännetecken.

Fokala anfall med medvetandepåverkan
Anfall som inte gör personen medvetslös, men påverkar medvetandet. Ett sådant kan till exempel få den drabbade att handla irrationellt och svara mycket underligt på frågor, symptom på så kallade medvetandegrumlingar, förvrängda bilder och uppfattningar om sammanhanget man befinner sig i.
Under medvetandegrumlingarna kan ofrivilliga upprepande rörelser, automatismer, förekomma.
Fokala anfall med medvetandepåverkan är typiska för epilepsianfall lokaliserade till tinningloberna (temporallobsepilepsi) men förekommer också när epilepsin har andra ursprungslokaler.
Kallades tidigare partiella komplexa anfall.

Fokala anfall med sekundär generalisering
Fokala anfall som sprider sig vidare till att omfatta hela hjärnan, och som då ger symptom från båda kroppshalvor, oftast tonisk-kloniska anfall. Se vidare nedan.

Generaliserade anfall

Generaliserade anfall omfattar hela hjärnan och kan ge väldigt svåra symptom. Ovan nämndes om anfall med sekundär generalisering. Både dessa och primärt generaliserade anfall, anfall som startar i hela hjärnan samtidigt beskrivs nedan.

Tonisk-kloniska anfall (”grand mal”)
Den mest välkända typen av epileptiska anfall. De börjar med att personen blir stel i hela kroppen (tonisk kramp). Därefter faller man medvetslös omkull med rytmiska muskelryckningar (kloniska kramper) i hela kroppen. Anfallen upphör i regel efter någon eller några minuter. Anfallet är i sig inte skadligt men det finns risk för skador vid fallet. Efteråt är patienten ofta trött eller förvirrad. En livshotande typ av anfall är status epilepticus, där flera anfall inträffar efter varandra utan återhämtning emellan eller där ett anfall pågår mer än 30 minuter. Status epilepticus kan inträffa till exempel vid avbruten medicinering och kräver omedelbar behandling med muskelavslappnande medel. Status epilepticus (SE), dvs. långvariga epileptiska anfall, leder till nervcellsdöd, kognitiva störningar och bidrar även till att epilepsisjukdomen förvärras.

Absenser (”petit mal”)
Typ av frånvaroattacker som är vanligast i en epilepsiform hos barn. Dessa varar sällan mer än några sekunder och leder inte till något fall eller andra muskelsymptom.

Myokloniska anfall
Vanligast vid juvenil myoklon epilepsi och förekommer då ofta blandat med tonisk-kloniska anfall. Myokloniska anfall yttrar sig som enstaka plötsliga ryckningar i någon muskel eller muskelgrupp. Personen förlorar inte medvetandet och faller inte heller.

Atoniska (astatiska) anfall
Sällsynt epilepsiform där all muskeltonus (spänning) plötsligt upphör och personen faller omkull utan att kunna ta emot sig, faller ihop som en hög. Personen kan bli medvetslös. Anfallet kan vara exempelvis 20 sekunder.

Toniska anfall
Anfall där alla muskler blir spända, stela.

Kloniska anfall


Delen med anfallsbeskrivning är från Wikipedias svenska artikel om epilepsi.

Annonser